Depression

Depression är en av de vanligaste anledningarna till att människor mår dåligt under en längre tid, och också en av de mest missförstådda. Här hittar du en lugn och praktisk översikt: vad depression är, hur du känner igen tecknen, skillnaden mellan nedstämdhet och depression, vilka de vanliga formerna är, varför det är viktigt att söka vård och vad som brukar hjälpa vid sidan av vården.

Den här sidan är allmän information och ersätter inte en bedömning från vården. Depression är ett sjukdomstillstånd som behöver bedömas och behandlas inom hälso- och sjukvården. Ingen medicinteknisk produkt och ersätter inte professionell vård. Om du har tankar på att inte vilja leva, vänta inte: ring 112 eller Mind Självmordslinjen på 90101. Du kan också chatta med dem på mind.se.

Vad depression är

Depression är mer än att vara ledsen. Sorg och nedstämdhet hör till livet och går oftast över av sig själv, men depression är ett sjukdomstillstånd som håller i sig och påverkar hela tillvaron. Den syns inte bara i humöret, utan i orken, sömnen, aptiten, koncentrationen och i förmågan att känna glädje och intresse för sådant som förr betydde något.

En vanlig missuppfattning är att depression bara handlar om känslor. I själva verket är det ofta kroppen som märker av det först: en trötthet som inte går att sova bort, en tyngd i allt du gör, en sömn som inte vilar. Depression är inte ett tecken på svaghet och inte något du kan tänka bort med viljestyrka. Det är ett besvär som går att få hjälp med.

När blir nedstämdhet till depression

Att vara nedstämd i perioder är normalt, särskilt efter en förlust, en påfrestning eller under en mörk och tung tid. Det blir depression först när nedstämdheten är djup, håller i sig de flesta dagar under minst ett par veckor och börjar tära på vardagen: när orken tar slut, när det som var lätt blir tungt och när glädjen och intresset falnar. Mer om var gränsen går läser du i nedstämdhet och depression.

Tecken på depression

Depression ser olika ut för olika människor, men några tecken återkommer ofta. Det handlar sällan om ett enda av dem, utan om att flera finns där samtidigt och håller i sig över tid:

  • En ihållande nedstämdhet, tomhet eller känsla av hopplöshet.
  • Att orken tar slut och allt känns tungt, också vardagliga saker.
  • Minskat intresse och minskad glädje för sådant du brukade tycka om.
  • Sömnproblem, antingen svårt att sova eller ett stort sömnbehov utan att känna sig utvilad.
  • Förändrad aptit och vikt, åt något håll.
  • Svårt att koncentrera sig, minnas och fatta beslut.
  • En ökad självkritik, skuldkänslor och en känsla av att inte duga.
  • Rastlöshet eller en känsla av att allt går i ultrarapid.
  • Hos en del tankar på döden eller på att inte vilja leva.

Mer om hur tecknen känns i kropp och tankar finns i depression symtom. Om du känner igen tankar på att inte vilja leva, vänta inte med att söka hjälp: ring 112 eller Mind Självmordslinjen på 90101.

Skillnaden mellan nedstämdhet och depression

Nedstämdhet och depression kan kännas lika i stunden, men de skiljer sig i djup, längd och hur mycket de påverkar livet. Nedstämdhet kommer och går, hänger ofta ihop med en tydlig orsak och släpper när något ljusnar. Depression sitter kvar oavsett vad som händer omkring dig, färgar av sig på nästan allt och tar med tiden ifrån dig förmågan att känna glädje.

En användbar skillnad är att du under en nedstämd period fortfarande kan bli glad en stund av något du tycker om, medan depression ofta gör att också det som borde kännas bra passerar utan att beröra. Poängen med att skilja dem åt är inte att sätta en etikett på dig själv, utan att veta när det är dags att söka hjälp. Mer om det i nedstämdhet och depression.

Olika former av depression

Depression är inte ett enda tillstånd, utan ett samlingsnamn för flera former som skiljer sig i hur djupa de är och hur länge de håller i sig.

Dystymi

Dystymi, eller ihållande depression, är en lågintensiv men långvarig form. Nedstämdheten är sällan lika djup som vid en egentlig depression, men den finns där nästan hela tiden, ofta i åratal, och blir så mycket en del av vardagen att den kan vara svår att känna igen som något annat än ens vanliga jag.

Recidiverande depression

Recidiverande depression betyder att depressionen kommer tillbaka i återkommande perioder, med friskare tider emellan. Att ha haft en depression ökar risken för nya, men det betyder inte att en ny period är oundviklig, och kunskapen om de egna tidiga tecknen gör det lättare att söka hjälp i tid.

Det finns också andra former, som kronisk depression, där tillståndet håller i sig under lång tid, och årstidsbunden nedstämdhet som återkommer under den mörka delen av året. Mer om formerna och hur de skiljer sig läser du i olika typer av depression.

Varför det är viktigt att söka vård

Depression är ett besvär som går att få hjälp med, och att söka vård är det viktigaste steget. Ju längre en depression får pågå obehandlad, desto mer sätter den sig i vardagen, och du behöver inte vänta tills det blir outhärdligt för att ha rätt till hjälp.

Börja med vårdcentralen. Där kan du få en bedömning och tillsammans komma fram till vad som passar dig, oavsett om det handlar om samtalsstöd, psykologisk behandling som KBT eller en läkarkontakt. På 1177.se hittar du pålitlig information och råd om var du kan vända dig. Om nedstämdheten kommer med tankar på att inte vilja leva, vänta inte: ring 112 vid akut fara, eller Mind Självmordslinjen på 90101, som är öppen dygnet runt och anonym.

Vad som kan hjälpa vid sidan av vården

Vården är grunden, men det finns också sådant du kan göra själv som ofta gör tillvaron lite mer hanterbar. Det tar sällan bort en depression på egen hand, men det kan vara ett stöd på vägen och ser lite olika ut för olika människor:

  • Regelbundna rutiner för sömn, mat och dygnsrytm, som ger nervsystemet en stabilare grund.
  • Att röra på sig lite, i den takt orken tillåter, också när det bara blir en kort promenad.
  • Att bryta isoleringen genom att hålla kvar en liten kontakt med andra, även när lusten saknas.
  • Att sänka kraven på dig själv och räkna små steg som något, i stället för att mäta dig mot en frisk dag.
  • Att sätta ord på det som tynger i stället för att bära det ensam, vilket ofta gör det något lättare att förstå.

Stöd på vägen

En återkommande svårighet med depression är att orken att söka hjälp ofta är som minst just när du behöver den som mest, och att det kan vara svårt att sätta ord på hur du mår inför andra. Aichologist är ett samtalsbaserat stöd som finns nära till hands när annan hjälp inte är tillgänglig, dygnet runt och förtroligt. Det ställer inga diagnoser och ersätter inte professionell vård, utan ger ett lugnt utrymme att sätta ord på det som känns tungt, som ett första lågtröskelsteg vid sidan av vården. Ingen medicinteknisk produkt och ersätter inte professionell vård.

Läs mer: när allt känns grått.