Få kroppsliga upplevelser är så skrämmande som en panikattack. Hjärtat rusar, det svindlar, det känns som att luften inte räcker till, och en stark känsla av att något är allvarligt fel sköljer över dig. Här hittar du en lugn och praktisk översikt: vad panikångest och en panikattack är, hur de känns i kroppen, hur de hänger ihop med undvikande och agorafobi, och vad som brukar hjälpa.
Vad panikångest och en panikattack är
En panikattack är i grunden ett falsklarm. Kroppen har ett urgammalt larmsystem, ofta kallat kamp-eller-flykt-svaret, som är byggt för att rädda dig från verklig fara. När det utlöses fylls du med adrenalin på sekunder: hjärtat slår snabbare för att pumpa syre till musklerna, andningen ökar, sinnena skärps. Det är precis vad du skulle behöva om du stod öga mot öga med ett hot.
Vid en panikattack går det larmet igång utan att det finns någon yttre fara. Reaktionen är densamma och lika kraftfull, men det finns ingenting att fly ifrån. Kroppen gör alltså exakt det den ska, fast vid fel tillfälle. Det är obehagligt och skrämmande, men i sig inte farligt.
Panikångest handlar om det som växer fram efteråt: en oro för att få en ny attack. När du en gång har känt hur överväldigande en attack är blir du vaksam på minsta tecken i kroppen, och just den vaksamheten kan sätta igång nästa larm.
Den onda cirkeln: rädslan för rädslan
Det som ofta håller panikångesten vid liv är en cirkel. En vanlig kroppsförnimmelse, till exempel att hjärtat slår lite snabbare, tolkas som ett tecken på fara. Den tolkningen väcker oro, oron sätter fart på kroppen, och de starkare förnimmelserna tolkas i sin tur som en bekräftelse på att något är fel. Så matar rädslan sig själv. Att förstå den här cirkeln är ofta det första steget mot att den tappar sin kraft.
Vanliga kroppsliga symtom
En panikattack kommer oftast plötsligt och når sin topp inom några minuter. Vanliga förnimmelser är:
- Hjärtklappning eller att hjärtat rusar
- Tryck eller obehag över bröstet
- Andnöd eller en känsla av att kvävas
- Yrsel, ostadighet eller svindel
- Skakningar, darrningar eller stickningar i händer och fötter
- Svettningar eller frossa
- En känsla av overklighet, som att stå bredvid sig själv
- En stark rädsla för att dö, mista kontrollen eller bli galen
Symtomen är kraftiga just för att kroppen verkligen sätter in sitt larmsystem. De klingar av när adrenalinet bryts ner, oftast inom tjugo till trettio minuter, även om det kan kännas mycket längre.
Sambandet med agorafobi
När rädslan för nästa attack blir stark börjar många undvika de platser eller situationer där en attack en gång slog till, eller där det skulle kännas svårt att ta sig därifrån eller få hjälp. Bussen, affären, folksamlingar, att vara ensam hemma. Det kallas agorafobi, och det handlar mindre om en rädsla för öppna torg och mer om en rädsla för att bli fångad i panik utan väg ut.
Undvikandet ger en kortsiktig lättnad, men på längre sikt gör det tillvaron trängre och bekräftar för hjärnan att platserna verkligen var farliga. Därför är sambandet mellan panik och undvikande så viktigt att känna igen tidigt. Mer om detta i artikeln agorafobi.
Attacker är skrämmande men inte farliga i sig
En panikattack känns ofta livshotande, men själva attacken skadar dig inte. Kroppen är byggd för den här reaktionen. Samtidigt finns en viktig säkerhetsnot: symtomen vid en panikattack, som tryck över bröstet, hjärtklappning och andnöd, kan likna symtomen vid hjärtproblem, och det går inte att skilja dem åt enbart på känslan.
Därför gäller en enkel regel: om symtomen är nya, oväntade eller på något sätt annorlunda mot vad du känt förut, eller om du är osäker, ta dem på allvar och låt vården bedöma dem först. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 vid akut fara. När kroppsliga orsaker är uteslutna blir det ofta lättare att förstå och möta paniken för vad den är.
Vad som brukar hjälpa
Panikattacker går att lära sig att hantera, och du kan öva upp konkreta färdigheter för det. Mycket handlar om att förstå vad som händer i kroppen, att inte fly från förnimmelserna och att gradvis närma sig det du börjat undvika.
- Förstå mekanismen. När du vet att hjärtklappningen är adrenalin och inte fara tappar signalen en del av sin skräck.
- Andas lugnt och långsamt. En lång utandning signalerar till nervsystemet att faran är över.
- Jorda dig i nuet. Att rikta uppmärksamheten mot det du ser, hör och känner runt omkring dig hjälper dig ut ur skräcktankarna.
- Möt det du undviker, steg för steg. I din egen takt och med små steg lär sig hjärnan att platserna trots allt är trygga.
- Sätt ord på det. Att beskriva vad du känner för någon, i stället för att bära det ensam, gör ofta upplevelsen mindre överväldigande.
Praktiska sätt att möta en attack i stunden finns i panikattack, och en samlad genomgång av både akuta och långsiktiga verktyg i så hanterar du en panikattack.
Pålitlig information om psykisk hälsa och råd om var du kan söka hjälp finns på 1177.se. Vid tankar på att skada dig själv når du Mind Självmordslinjen på 90101, dygnet runt och anonymt, och 112 vid akut fara.
Stöd på vägen
En återkommande svårighet med panikångest är hur ensamt det kan kännas mellan attackerna, och hur svårt det är att sätta ord på en rädsla som andra inte ser. Aichologist är ett samtalsbaserat, psykologiskt grundat stöd som finns nära till hands när annan hjälp inte är tillgänglig. Det ställer inga diagnoser och ersätter inte professionell vård, utan ger ett lugnt utrymme att sätta ord på det du känner, i din egen takt.
Läs mer: när kroppen slår larm.