När vi säger depression låter det ofta som en enda sak, men det är snarare ett samlingsnamn för flera former som skiljer sig i hur djupa de är, hur länge de håller i sig och hur de kommer och går. En långvarig, lågintensiv nedstämdhet och en tung period som återkommer i skov kan båda beskrivas som depression, och ändå kännas och se helt olika ut.
Att känna till formerna hjälper dig att förstå din egen eller någon närståendes upplevelse bättre. Det är inte till för att du ska ställa en diagnos på dig själv, det kan bara vården göra, utan för att göra det lättare att sätta ord på det du känner och att söka rätt hjälp.
Egentlig depression
Det de flesta menar med depression är det som i vården kallas egentlig depression. Den innebär en period av tydligt sänkt stämningsläge och minskat intresse eller minskad glädje, tillsammans med flera andra symtom som trötthet, sömnproblem, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. För att beskrivas som en egentlig depression ska besvären ha funnits större delen av tiden under minst ett par veckor och påverka vardagen.
En egentlig depression kan vara lindrig, medelsvår eller svår, beroende på hur många symtom som finns och hur mycket de påverkar livet. Den kan drabba en person en enda gång, men den kan också återkomma, vilket leder oss till nästa form.
Recidiverande depression
Recidiverande depression betyder att depressionen återkommer i flera perioder över tid, med friskare skov emellan. Ordet recidiverande kommer av att besvären recidiverar, alltså kommer tillbaka. Mellan perioderna kan en person må helt bra, för att sedan glida in i en ny nedgång, ibland med tydlig orsak och ibland utan.
Att ha haft en depression ökar risken för nya perioder, men det betyder inte att en ny nedgång är oundviklig. Många lär sig med tiden att känna igen sina egna tidiga tecken, till exempel att sömnen förändras eller att man börjar dra sig undan, och kan då söka hjälp tidigare. Den kunskapen är värdefull, eftersom det ofta är lättare att bryta en nedgång tidigt än när den har satt sig.
Att känna igen sina egna tidiga tecken blir lättare när du regelbundet sätter ord på hur du mår.
Aichologist ställer inga diagnoser. Ingen medicinteknisk produkt och ersätter inte professionell vård.
Dystymi och kronisk depression
Dystymi, som också kallas ihållande depression, är en lågintensiv men mycket långvarig form. Nedstämdheten är sällan lika djup som vid en egentlig depression, men den finns där nästan hela tiden, ofta i åratal. Just för att den håller i sig så länge blir den så mycket en del av vardagen att den kan vara svår att känna igen som något annat än ens vanliga jag eller ens personlighet. Många med dystymi har levt så länge med en grå grundton att de knappt minns hur det var innan.
Kronisk depression är ett bredare uttryck för depression som håller i sig under lång tid utan tydliga friska perioder. Ibland kan en dystymi och en egentlig depression finnas samtidigt, så att djupare nedgångar lägger sig ovanpå den ständiga grundnedstämdheten. Att besvären är långvariga betyder inte att de är omöjliga att få hjälp med, men det kan göra att de lättare förbises, både av personen själv och av omgivningen. Därför är det extra viktigt att ta även en lågintensiv men ihållande nedstämdhet på allvar.
Årstidsbunden nedstämdhet
En del märker att nedstämdheten återkommer vid en viss tid på året, oftast under den mörka delen av hösten och vintern, för att lätta igen när ljuset kommer tillbaka. Det brukar kallas årstidsbunden nedstämdhet och tros delvis hänga ihop med bristen på dagsljus. Tecknen liknar dem vid annan depression, men ofta med ett ökat sömnbehov och ett sug efter mat. Att komma ut i dagsljus, hålla i rutiner och för en del ljusbehandling kan hjälpa, men om besvären är tunga är det värt att ta upp med vården precis som vid annan depression.
Andra former och närliggande tillstånd
Det finns även andra former och närliggande tillstånd som är värda att nämna kort. Depression efter en förlossning kan drabba nyblivna föräldrar och behöver mötas med särskild omsorg. Perioder av nedstämdhet kan också växla med perioder av ovanligt hög energi, vilket är något annat än depression och behöver bedömas för sig. Gemensamt för alla former är att en riktig bedömning bara kan göras inom vården, och att du inte behöver veta vilken form det handlar om innan du söker hjälp.
När du bör söka vård
Oavsett form gäller samma sak: du behöver inte veta vilken sorts depression du har för att söka hjälp, och du behöver inte vänta tills det blir outhärdligt. Sök hjälp när nedstämdheten har funnits de flesta dagar under längre tid, när den påverkar sömn, ork eller vardag, eller när glädjen och intresset har försvunnit. En lågintensiv men långvarig nedstämdhet är minst lika värd att söka hjälp för som en kort och djup.
Börja med vårdcentralen, eller läs mer om var du kan vända dig på 1177.se. Om nedstämdheten kommer tillsammans med tankar på att inte vilja leva, vänta inte: ring 112 vid akut fara, eller Mind Självmordslinjen på 90101, som är öppen dygnet runt och anonym.
Läs mer om hur formerna känns i depression symtom, om var gränsen mot vanlig nedstämdhet går i nedstämdhet och depression, eller överblicka hela ämnet på temasidan om depression.
Vanliga frågor om olika typer av depression
Vad är dystymi?
Dystymi, eller ihållande depression, är en lågintensiv men långvarig form av depression. Nedstämdheten är sällan lika djup som vid en egentlig depression, men den finns där nästan hela tiden, ofta i åratal. Just därför kan den vara svår att känna igen, eftersom den lätt uppfattas som en del av ens personlighet snarare än som ett besvär att söka hjälp för.
Vad betyder recidiverande depression?
Recidiverande depression betyder att depressionen återkommer i flera perioder över tid, med friskare skov emellan. Att ha haft en depression ökar risken för nya perioder, men en ny nedgång är inte oundviklig. Att lära sig känna igen sina egna tidiga tecken gör det lättare att söka hjälp i tid.
Vad är skillnaden mellan dystymi och kronisk depression?
Dystymi är en specifik, lågintensiv och långvarig form av depression. Kronisk depression är ett bredare uttryck för depression som håller i sig under lång tid utan tydliga friska perioder. Ibland förekommer djupare nedgångar ovanpå en ständig grundnedstämdhet. Gemensamt är att besvären är långvariga och därför lätt förbises.
Kan depression återkomma efter att den har gått över?
Ja. För en del kommer depressionen tillbaka i återkommande perioder, vilket kallas recidiverande depression. Att ha haft en depression ökar risken för nya, men det går att minska påverkan genom att känna igen tidiga tecken och söka hjälp tidigt. En riktig bedömning görs alltid inom vården.
Måste jag veta vilken typ av depression jag har för att söka hjälp?
Nej. Du behöver inte kunna avgöra formen själv, det är en del av vad vården hjälper dig att reda ut. Om du mår dåligt under en längre tid och det påverkar din vardag är det skäl nog att kontakta vårdcentralen. Vid tankar på att inte vilja leva, ring 112 eller Mind Självmordslinjen på 90101.