PTSD: symtom, de fyra grupperna och när du bör söka hjälp

PTSD är en reaktion som fastnat efter något överväldigande. Här går vi igenom vad posttraumatiskt stressyndrom är, de fyra symtomgrupperna och när det är dags att söka hjälp.

Den här texten är allmän information och ersätter inte en bedömning eller behandling från vården. PTSD kan bara bedömas av hälso- och sjukvården, och verksam behandling ges där. Vid akut fara, ring 112. Om du har tankar på att inte vilja leva, ring Mind Självmordslinjen på 90101, öppet dygnet runt.

Vad PTSD är

PTSD står för posttraumatiskt stressyndrom. Det är en reaktion som kan uppstå efter en eller flera överväldigande händelser, och som skiljer sig från en vanlig stressreaktion genom att den fastnar. I stället för att klinga av med tiden fortsätter nervsystemet att bete sig som om faran finns kvar, ibland i månader eller år.

Det viktiga att förstå är att PTSD inte är ett tecken på svaghet eller på att du inte försökt tillräckligt. Det är en förklarlig följd av att något var för mycket för kroppen att bearbeta i stunden. Vad ett trauma är, och hur nervsystemet reagerar, går vi igenom närmare i vad är trauma.

PTSD kan följa både på en enskild händelse och på något som pågick under lång tid. När det handlar om upprepat eller tidigt trauma används ibland begreppet komplex PTSD, där reaktionerna ofta också handlar om självbild, känsloreglering och tillit till andra.

PTSD kan drabba vem som helst

Det finns en seglivad bild av att PTSD främst hör ihop med krig och soldater. Det stämmer att sådana erfarenheter kan ge PTSD, men bilden är för smal. PTSD kan följa på en trafikolycka, ett överfall, en svår förlossning, sjukdom, en plötslig förlust, våld i en relation eller en otrygg uppväxt. Det är inte händelsens etikett som avgör, utan hur överväldigande den var och hur ensam man var med den efteråt.

Det betyder också att PTSD inte säger något om hur stark eller svag du är. Det är en mänsklig reaktion på något omänskligt svårt, och den kan drabba vem som helst, i alla åldrar. Att förstå det gör det ofta lite lättare att söka hjälp utan skam.

De fyra symtomgrupperna

Symtomen vid PTSD brukar delas in i fyra grupper. De flesta som har PTSD känner igen sig i alla fyra, i olika grad, men bilden ser olika ut från person till person.

1. Återupplevande

Det förflutna tränger sig på i nuet. Det kan vara påträngande minnesbilder, mardrömmar eller så kallade flashbacks, där det känns som att händelsen utspelar sig igen här och nu. Ofta räcker en påminnelse, ett ljud, en lukt, en plats eller ett tonfall, för att sätta i gång kroppens larm på nytt. Återupplevandet är sällan något du väljer eller kan tänka bort. Det kommer oväntat och kan kännas skrämmande.

2. Undvikande

Eftersom påminnelserna gör så ont börjar många undvika allt som väcker dem: platser, människor, samtalsämnen, nyheter, ibland även egna tankar och känslor. Undvikandet är begripligt, det är ett försök att slippa smärtan, men det gör ofta livet mindre och mindre. Sådant som förr var självklart kan sakta bli otillgängligt, och ensamheten kan öka.

3. Negativa förändringar i tankar och sinnesstämning

Trauma kan färga hur du ser på dig själv, andra och världen. Det kan visa sig som en ihållande nedstämdhet, skuld eller skam, en känsla av att inte gå att lita på eller att världen är genomgående farlig. Många beskriver också en känsla av avstånd, som att stå bakom ett glas, svårt att känna glädje eller närhet, och luckor i minnet av det som hände.

4. Överspändhet

Nervsystemet står kvar i beredskap. Det kan märkas som svårt att sova, lättskrämdhet, ständig vaksamhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet eller plötsliga vredesutbrott. Kroppen vilar aldrig riktigt, vilket i sig är utmattande och gör allt annat svårare att bära.

Mellan samtalen med vården kan det hjälpa att ha någonstans att sätta ord på hur du mår, i din egen takt.

Se stödet

PTSD märks också i kroppen

PTSD är inte bara tankar och känslor. Eftersom nervsystemet står kvar i beredskap, sätter det sig också kroppsligt. Många beskriver spända muskler, huvudvärk, magbesvär, hjärtklappning, yrsel och en trötthet som sömn inte riktigt biter på. Kroppen arbetar hela tiden i ett läge av vaksamhet, och det tär.

Det är också vanligt att försöka dämpa det som är för mycket. Alkohol, tabletter, överdrivet arbete, mat eller annat kan bli sätt att stänga av en stund. Det är begripligt, men det brukar hålla mönstret vid liv snarare än att lösa det, och kan i sig bli ett eget bekymmer. Om du känner igen dig i det är det ett extra skäl att söka stöd, inte något att skämmas för.

Skillnaden mellan en normal reaktion och PTSD

Efter en svår händelse är starka reaktioner det normala, inte det avvikande. Att i en tid ha svårt att sova, känna sig på helspänn eller få påträngande minnen är en förväntad del av hur kroppen bearbetar. För de flesta lägger sig detta gradvis av sig självt.

Det som skiljer PTSD från en normal läkning är främst tid och påverkan. Vid PTSD håller symtomen i sig långt efter händelsen, oftast mer än en månad, och de fortsätter att göra vardagen svårare i stället för att sakta lätta. Om du känner att du snarare fastnar än läker med tiden, är det en signal värd att ta på allvar. Bara vården kan avgöra om det handlar om PTSD, och det är inget du behöver försöka avgöra själv.

När du bör söka hjälp

Du behöver inte vänta tills det blir outhärdligt, och du behöver inte ha en diagnos för att ha rätt till stöd. Det är rimligt att söka hjälp när symtomen håller i sig i mer än någon månad, när de hindrar dig från saker du vill eller behöver göra, när sömnen påverkas, när du börjar undvika allt fler situationer eller när du dövar med alkohol eller annat för att stå ut.

Börja med vårdcentralen, som kan lotsa dig vidare, eller läs mer om var du kan vända dig på 1177.se. Det finns verksam hjälp för trauma, och de flesta som får rätt stöd återhämtar sig. Hur bearbetning går till beskriver vi i att bearbeta trauma. Om ångesten eller tankarna blir till tankar på att inte vilja leva, vänta inte: ring 112 vid akut fara, eller Mind Självmordslinjen på 90101, öppet dygnet runt och anonymt.

Vanliga frågor om PTSD

Vad är skillnaden mellan trauma och PTSD?

Trauma är spåret som en överväldigande händelse lämnar. PTSD är en särskild reaktion som kan följa på trauma, där symtomen fastnar och fortsätter att styra vardagen långt efteråt. Alla som varit med om något svårt utvecklar inte PTSD, och en stark reaktion i början är i sig helt normal.

Hur länge måste symtomen finnas för att det ska kallas PTSD?

Vanligen talar man om PTSD först när symtomen håller i sig i mer än en månad efter händelsen. Starka reaktioner de första veckorna är en förväntad del av läkningen. Men bara vården kan göra den bedömningen, och du behöver inte försöka räkna dagar själv.

Kan man få PTSD av något som pågick länge, inte en enda händelse?

Ja. PTSD kan följa både på en enskild händelse och på något som upprepades eller pågick under lång tid, som otrygghet under uppväxten eller en relation med våld och kontroll. Den senare formen kallas ibland komplex PTSD och rör ofta också självbild och tillit.

Går PTSD över?

Det finns verksam behandling för PTSD inom vården, och många återhämtar sig helt eller till stor del. Återhämtning tar tid och går sällan spikrakt, men PTSD är inte ett livslångt fängelse. Att söka hjälp är det som oftast gör störst skillnad.

Kan ett samtalsstöd som Aichologist behandla PTSD?

Nej. Aichologist behandlar inte PTSD, och traumabehandling hör hemma i vården. Aichologist är ett samtalsbaserat stöd som kan finnas nära till hands vid sidan av, till exempel när du vill sätta ord på hur du mår mellan besök. Det ställer inga diagnoser och ersätter inte professionell vård. Ingen medicinteknisk produkt och ersätter inte professionell vård.

Observera

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte en bedömning från vården. Om du har starka symtom, kontakta vården.

Jevgeni Nietosniitty

Författare

Jevgeni Nietosniitty

Har lång erfarenhet inom psykologi med inriktning på självkänsla och ångest. Med över 15 års erfarenhet av att skriva, utbilda och arbeta med människor kring psykiskt välbefinnande har Jevgeni gett ut flera böcker i ämnet och arbetar med organisationspsykologi genom sitt företag Mentis Aurum. Han är certifierad för att använda kognitiva begåvningstest och arbetspsykologiska personlighetstest.